I Pieksämäki och Sastmola gjordes budgeten för nästa år på ett nytt sätt – tillsammans med kommuninvånarna

Varje höst står en bekant fråga på de kommunala beslutsfattarnas agenda. Kommunens inkomster och utgifter borde vara i balans även under de kommande åren.

Vanligtvis sker budgeteringen och beredningen av ekonomiplanen mer eller mindre bakom lyckta dörrar, men i höst provade man i fyra kommuner på något nytt. I Sastmola och Pieksämäki bildades kommuninvånarpaneler av vanliga invånare för att bedöma kommunens användning av pengar och för att ge tips och lösningar för budgeten.

Därutöver har ungdomsfullmäktige i Mäntyharju och S:t Karins gett rekommendationer som stöd för de kommunala beslutsfattarnas tankeprocess.

De ovan nämnda försöken som Sitra finansierar medför för sin del en lättnad i det krav på förändring som förekommer i Finlands kommuner. Social- och hälsovårdsreformen, befolkningsförändringar och avskaffandet av coronastöden är omskakande för kommunernas ekonomi.

”När invånarna deltar i budgeteringen kan det vara enklare att fatta svåra beslut och kan hjälpa till att utveckla kommunen på ett hållbart och effektivt sätt. I bästa fall ökar de kommunala beslutsfattarnas och invånarnas förståelse för budgetvalens samhällsmässiga och ekonomiska konsekvenser”, säger Sitras expert Pauli Saloranta.

”Pieksämäki pienoiskoossa” rekommenderade att man satsar på en positiv inställning till företag

Pieksämäki i Insjöfinland, med 18 000 invånare, har sedan tidigare erfarenhet av att låta invånarna delta i planeringen av stadens ekonomi. År 2015 organiserade Pieksämäkeläiset ry debatter (på finska), som resulterade i att invånarna föreslog sparobjekt på upp till 7 miljoner euro.

I försöket i år valde Pieksämäki deltagarna till medborgarpanelen genom slumpmässigt urval, vilket säkerställer att paneldeltagarna återspeglar befolkningen på ett så representativt sätt som möjligt. På så sätt får också andra än de kommunalt aktiva sin röst hörd.

“

På precis det här sättet borde ansvaret överföras även på medborgarna. Det är enkelt att på de sociala medierna skrika om att allt är fel.

Inbjudan till panelen skickas till tusen invånare, av vilka 70 anmälde sig som frivilliga. Av dessa bildades Pieksämäki pienoiskoossa (Pieksämäki i miniatyr): deltagarna var i olika åldrar, från olika håll i kommunen och med jämn könsfördelning.

I workshoppar fick panelen introduktion av sektor- och ekonomidirektörerna, varefter lösningsförslagen bearbetades i smågrupper. När arbetet avslutades var alla 20 deltagare överens om att medborgarpaneler borde utnyttjas även i framtiden.

”Visst var det en överraskning hur mycket pengar en så här liten stad behöver”, medger paneldeltagaren, arbetsledaren Andreas Lamberg i Yles nyheter.

Trots detta anser han att det är en bra gärning att ge invånarna denna utmaning när han behandlar samma ämne i Yles webbartikel (på finska).

 ”På precis det här sättet borde ansvaret överföras även på medborgarna. Det är enkelt att på de sociala medierna skrika om att allt är fel.”

De främsta rekommendationerna av Pieksämäki kommuninvånarpanel var en positiv inställning till företag, effektivare upphandling, satsning på marknadsföring av staden och trivseln i boendemiljöerna.

Enligt invånarna kunde en positiv inställning till företag stödjas genom att utveckla rådgivningstjänsterna, skapa försöksmiljöer för företagarna och investera i lokaler. Ett mycket konkret förslag från panelen är byggandet av en flyttbar produktionshall som enkelt kan modifieras. Kostnaderna uppskattades till 150–300 000 euro.

I försöket i Pieksämäki strävade man efter att ställa förslagen i relation till stadens resurser och strategi. Som en del av arbetet bedömdes på vilket sätt stadsstrategin syns i sektorernas budgetförslag och på vilket sätt man mer i detalj kan följa upp hur strategin förverkligas.

Kommuninvånarpanelens alla budget- och strategirekommendationer finns i denna framställan (på finska).

Invånarna i Sastmola fäste uppmärksamhet vid stärkande av bildningsväsendet och sysselsättningen

Sastmola är en liten kustkommun med cirka 3 000 invånare, vars invånarantal emellertid fördubblas sommartid. I försöket i Sastmola fick alla som ville vara med i kommuninvånarpanelen: kommuninvånare, sommargäster, företagare och föreningar.

“

Vi kommer att i budgeten för 2024 separat anteckna de åtgärder som anknyter till paneldeltagarnas ställningstaganden.

Panelen sammanträdde fyra gånger med sina 14 deltagare. Paneldeltagarna funderade över kommunens ekonomi och gav ett ord på vägen åt ledamöterna i kommunfullmäktige vid ett gemensamt seminarium i oktober.

”Mångfalden i de idéer som lyftes fram i försöket var särskilt glädjande. För genomförandet av vissa idéer behövs inga pengar – de kan genomföras genom ökat samarbete – vissa kräver åter betydande ekonomiska investeringar. Vi kommer att i budgeten för 2024 separat anteckna de åtgärder som anknyter till paneldeltagarnas ställningstaganden”, säger Sari Hatanpää, förvaltningsdirektör i Sastmola kommun.

Panelen i Sastmola föreslog att kommunen skulle lyfta fram främjandet av sysselsättningen och stärkandet av bildningsväsendet till spetsprojekt. Gymnasiets starka ställning ansågs viktig och att tillhandahålla undervisning i valfria ämnen på distans i samarbete med andra läroinrättningar ansågs som en förnuftig metod.

Satsningar på att få arbetsplatser och arbetstagare att mötas ansågs dessutom som viktigt med tanke på den kommande förnyelsen av arbets- och näringslivstjänster. Ledningen i Sastmola stödde kommuninvånarnas åsikt: från och med år 2025 betalar kommunen direkt arbetsmarknadsstöd till arbetslösa, vilket ännu mer sporrar till att hålla sysselsättningsläget i skick.