Sitras utlåtande om verkställigheten av EU:s anpassningsstrategi

Utlåtandet har getts på finska 28.2.2019

Centrala observationer

Sitra tackar för möjligheten att avge ett utlåtande om det avsedda ämnet. Sitra instämmer i många avseenden med Finlands ställningstagande till verkställigheten av EU:s anpassningsstrategi och till behovet av en ny strategi.

Finland och EU har förbundit sig till målen för klimatavtalet från Paris. För att målen ska kunna uppnås ska EU och dess medlemsstater ta hänsyn till behovet att bromsa klimatförändringarna och anpassa samhället till dessa vid alla politiska beslut.

Genom att vara en av föregångarna kan Finland trygga välfärdssamhällets grundpelare även under de kommande årtiondena. Samtidigt kan Finland utveckla sin roll som främjare av klimatlösningar. De centrala observationerna i Sitras utlåtande har sammanställts nedan:

• Det finns anledning att uppdatera EU:s strategi för anpassning till klimatförändringar utan dröjsmål så att strategin motsvarar de rådande anpassningsbehoven
• EU bör säkerställa att dess politik följdriktigt stödjer åtgärderna för att bromsa klimatförändringarna i alla sektorer, även inom produktionen av livsmedel
• EU:s kommande anpassningsstrategi ska lägga betydligt större vikt vid gränsöverskridande effekter
• EU bör stödja anpassningen till klimatförändringar utanför dess område genom att tillhandahålla tillräcklig internationell klimatfinansiering till anpassningen

Sitras utlåtande

Klimatkrisen fortskrider med oroväckande fart. Såsom det konstateras i kommissionens berättelse kan inget land i Europa undkomma klimatförändringarnas följder. År 2018 rådde en exceptionell torka och värme i Finland och utanför dess gränser. Skogsbränder var vanliga i Europa och de orsakade stor förödelse. Även i Finland väntas antalet dagar med fara för skogsbrand öka i takt med att klimatet blir allt varmare [1].

Situationens allvar understryks av den specialrapport om 1,5 grader som FN:s klimatpanel IPCC publicerade i oktober 2018 [2]. Rapporten hade ett tydligt budskap: det är fortfarande möjligt att begränsa klimatförändringarna till 1,5 grader, men det förutsätter omedelbara åtgärder. De förändringar som krävs är av en omfattning vi aldrig tidigare skådat.

En konsekvent politik stödjer Parisavtalets mål

Sitra förespråkar att EU:s anpassningsstrategi uppdateras så att den motsvarar de gällande anpassningsbehoven. Dessutom stödjer Sitra Finlands ställningstagande enligt vilket strategin uppmuntrar till att åtgärderna för att motverka klimatförändringarna och anpassa samhället till dessa kombineras på ett enhetligt sätt. Anpassningsbehovet minskar ju mer och snabbare utsläppen skärs ned och bindningen av kol ökar.

Sitra uppmuntrar Finland att stödja en enhetlig politik inom EU som är i linje med målen i Parisavtalet. Dessutom ska EU:s kommande anpassningspolitik vara i linje med FN:s hållbarhetsmål, konvention om biologisk mångfald, samt Sendairamverket om katastrofriskreducering.

Sitra instämmer med Finlands ställningstagande vilket framhäver vikten av att de regelverk som omfattar olika sektorer också bidrar till klimatanpassningsarbetet. Till exempel borde miljö- och klimatmålen betonas mycket mer i reformpaketet för EU:s gemensamma jordbrukspolitik än i dag.

Gränsöverskridande effekter behöver beaktas bättre än i dag

Höjningen av medeltemperaturen i världen har en negativ inverkan på den globala livsmedelsproduktionen [3]. Särskilt skördarna av vete, majs och ris lider av högre temperaturer. Ju mer temperaturen stiger, desto mer försämras skördarna. [4] Mängden människor som lider av undernäring har stigit tre år i följd – i dag är antalet 821 miljoner. Enligt världslivsmedelsorganisationen bidrar klimatförändringarna och förekomsten av extrema väderfenomen till utvecklingen.

Sitra betonar att gränsöverskridande effekter av samma slag som t.ex. den försämrade livsmedelssäkerheten tydligare borde betonas i den kommande anpassningsstrategin än i dag. Via de globala varu- och energiflödena har också klimatförändringens effekter indirekt inverkan på livsmedelsmarknaden i Finland. Till Finland importeras livsmedel, gödselmedel, foder och energi [6].

Sitra framhäver att det finns många lösningar som stödjer jordbrukets klimatanpassning. Vi kan öka vår självförsörjning inom gödselmedel genom att återvinna näringsämnen som redan är i bruk och odla kvävebindande växter, vilket minskar behovet av att köpa in energiintensiva kvävegödselmedel. Vi kan också öka energisjälvförsörjningen i jordbruket till exempel med hjälp av biogas, solenergi, hållbar bioenergi och energieffektivitet. Dessutom är det viktigt att observera att mångsidig jordbruksproduktion är bra för jordmånen, åkrarnas ekosystem och den biologiska mångfalden, som minskar i en alarmerande omfattning. Dessa lösningar kan skalas upp på EU-nivå.

EU kan främja anpassningen genom internationell klimatfinansiering

Sitra anser att det är viktigt att EU aktivt stödjer klimatanpassningsarbetet även utanför EU:s område. Såsom det konstateras i kommissionens berättelse hjälper de som stödjer andra länders klimatanpassning samtidigt även sig själva. EU:s och Finlands internationella klimatfinansiering är ett konkret sätt att stödja anpassningen till klimatförändringen utanför EU.

I klimatavtalet från Paris har EU och Finland förbundit sig att stödja fattiga länder med internationell klimatfinansiering. Enligt rekommendationen ska stödet riktas jämnt till åtgärder för uppbromsning av och anpassning till klimatförändringar. Varken EU eller Finland kommer att nå målet. Anpassningens andel av Finlands internationella klimatfinansiering utgjorde cirka 24 procent år 2017 [7]. Att utöka andelen skulle stödja anpassningen till klimatförändringar utanför EU.

Helsingfors 28.2.2019

Mari Pantsar, direktör

[1] Tuomenvirta H. et al. (2018): Väder- och klimatrisker i Finland – en nationell bedömning. Statsrådets publikationsserie för utrednings- och forskningsverksamhet 43/2018 (på finska, svensk resumé). Sidan 24.

[2] IPCC (2018): Global Warming of 1.5°C. Summary for Policymakers.

[3]Taken together, the findings of studies on the effects of changes in temperature, precipitation, CO2 concentration and extreme weather events indicate that a global warming of 2°C is projected to result in a greater reduction in global crop yields and global nutrition than global warming of 1.5°C (high confidence; Section 3.6). IPCC SR (2018).

[4] Hoegh-Guldberg, O. et al. (2018): Impacts of 1.5ºC Global Warming on Natural and Human Systems. In: Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty. Sidorna 236–237.

[5] FAO, IFAD, UNICEF, WFP och WHO (2018): The State of Food Security and Nutrition in the World 2018. Building climate resilience for food security and nutrition. Rome, FAO. Sidan xii.

[6] Knuuttila, Marja och Eero Vatanen (2015): Elintarvikemarkkinoiden tuontiriippuvuus. Luonnonvara- ja biotalouden tutkimus 70/2015. Naturresursinstitutet.

[7] EIONET (2018): MMR article 16 report – Finland 2017. MMR regulation descriptive note by Finland 2018. European Environment Agency.