i innehållslistor eller på en innehållssida.
Sitra ordnade enkäten De europeiska företagens framtid i dataekonomin (på finska och på engelska) nu för andra gången. Syftet var att ta reda på stor- och sme-företagens kunskaper, attityder och förmåga att tillgodogöra sig de affärsmöjligheter som dataekonomin medför i Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Finland. Undersökningen genomfördes som en del av Sitras projekt för rättvis dataekonomi IHAN®.
Stötestenar: brist på kompetens inom dataekonomin samt reglering
Enligt undersökningsresultaten är de största utmaningarna för dataekonomin den invecklade lagstiftningen (30 %) och brister i företagens kompetens som gäller affärsmodeller (25 %). Som betydande hinder upplevdes också att kunderna inte identifierar de möjligheter som nya tjänster medför (23%). Dessutom finns det brister i företagets egen tekniska kompetens (22 %).
Det förekommer avsevärda skillnader mellan olika länder i denna fråga. De finländska företagen betecknade kundernas bristfälliga insikter om de nya tjänsternas möjligheter som företagens största utmaning (31 %). I alla tre jämförelseländer upplevdes däremot lagstiftningen som den största stötestenen (Tyskland 31 %, Frankrike 36 % och Nederländerna 32 %).
Då beredskapen att verka i dataekonomi bedömdes, stod de finländska företagen sist i fråga om tekniska kompetenser. Endast 34 procent av de finländska företagen har en datastrategi som också omfattar delning av data. I Frankrike har nästan hälften av företagen (48 %) en datastrategi. Vid en bedömning av situationen som helhet upplever nästan hälften (47 %) av alla företag som besvarade enkäten att de har de kompetenser som behövs för att verka som en del av dataekonomin.
Svårt att gestalta möjligheterna att dela data
Enligt undersökningar (t.ex. ETLA report 93, 2019: What Are the Benefits of Data Sharing?) erhålls de största fördelarna genom dataekonomin i framtiden genom att data delas i ekosystem. Den avvisande attityden hos de företag som svarade på enkäten visar emellertid att de inte upplever det så.
I enkäten bedömde de tyska (47 %) och nederländska (50 %) företagen att de största möjligheterna inom delning av data finns i innovationer, medan finländska företag bedömde att de största möjligheterna finns inom kostnadsbesparingar (45 %). Totalt 54 procent av de franska företagen som svarade på enkäten uppskattade att delning av data har en mycket stor eller stor affärsomsättningspotential i de nuvarande affärsmodellerna. Skillnaden i jämförelse med de övriga länderna är avsevärd.
Allt svårare att skapa konkurrenskraft med data
Största delen av de svarande ser att dataekonomin har en positiv inverkan på deras organisation. Andelen svarande som bedömer att så redan skett har minskat, då konkurrenterna kommit i kapp dem. I undersökningen av år 2021 uppskattar emellertid endast 48 procent av de svarande att dataekonomin ger deras företag konkurrensfördelar antingen nu eller i framtiden. Minskningen från resultaten två år sedan utgjorde 10 procent, vilket innebär att förändringen i attityderna är betydande. Ovissheten har ökat i alla fyra länder jämfört med 2019.
De finländska företag som besvarade enkäten hade fortfarande en mer pessimistisk uppfattning om möjligheterna inom dataekonomin än jämförelseländerna: endast 35 procent av finländarna ser att dataekonomin ger deras företag konkurrensfördelar. Det finns många finländska företag (48 %)bland de företag som tvivlar på dataekonomin. I de franska företagen är attityderna fortsättningsvis allra mest positiva (58 %), även om mängden tvivlande blivit större. Mängden positiva har minskat starkast i de nederländska företagen (-13%).
Det är emellertid positivt att företagen delvis börjat utveckla lösningar på de utmaningar som lyfts fram i undersökningen genom att göra ändringar i sina affärsmodeller. Trots kompetensunderskottet har 72 procent av företagen, dvs. tre fjärdedelar, gjort en ändring av något slag i sin affärsmodell under de senaste två åren.
Vid en jämförelse av utvecklingen av olika egenskaper hos affärsmodellerna är skillnaderna mellan olika teman små: 11–13 procent av de svarande har gjort betydande ändringar oavsett vilken faktor som studeras. I Frankrike har företagen oftast gjort ändringar i företagets intjäningsmodell, värdelöfte, urval av partner och funktioner. I Tyskland har företagen däremot oftast gjort ändringar som gäller affärsmodellen, kunderna och kanalerna. I Finland har företagen gjort klart flest ändringar i resurserna.
”Märket för rättvisa data” differentierar från konkurrenterna
Ett företag kan använda märken, beteckningar eller certifikat av olika slag för att visa för sina partner och kunder att företaget är en pålitlig aktör på marknaden. Enligt enkäten anser under hälften av företagen att ett ”märke för Rättvisa data” av samma slag som märket för rättvis handel skulle ge fördelar inom konsumentaffärsverksamhet (41 %) eller i affärsverksamhet mellan företag (43 %).
Finländska företag har den klart svagaste tron på ett märke för rättvisa data: i en jämförelse mellan företagen i alla jämförelseländer är andelen svarande som betraktar märket som onödigt störst i Finland, samtidigt som andelen svarande som betraktar märket som nyttigt är minst i Finland.
Det finns betydande skillnader mellan konsumenternas och företagens uppfattningar om fördelarna med ett märke för rättvisa data eftersom konsumenter önskar att de fick ett lätt sätt att skilja på tjänster inom rättvis dataekonomi från andra tjänster. Resultaten av medborgarenkäten om dataekonomin (rapport på finska och engelska) som Sitra nu låtit göra för andra gången (Finland, Frankrike, Nederländerna och Tyskland, 2021) visar att konsumenter betraktar märket för rättvisa data som rätt viktigt eller mycket viktigt i alla länder i vilka enkäten gjordes (71 %), och dess betydelse har klart ökat från år 2018 (66 %). Populärast var märket i Tyskland (75 %).
Det verkar som om företagen tills vidare inte betraktar kundernas förtroende som ett viktigt sätt att differentiera sig eftersom färre än hälften (48 %) av företagen som besvarade enkäten hade vidtagit åtgärder för att öka kundernas förtroende. Å andra sidan berättar 37 procent av dem som besvarade enkäten för konsumenter att bristen på förtroende fortfarande är ett betydande hinder för deras användning av digitala tjänster.
Enkäten gjordes som en del av Sitras projekt IHAN, som bygger grunden för en rättvis dataekonomi. I den bygger framgångsrika digitala tjänster på förtroende och skapar värde för alla.
