Sitra finansierade försök med sex hälsoapplikationer eller digitala terapier i Finland. Applikationerna grundar sig på medicinsk evidens, dvs. att de inte är vanliga applikationer avsedda för motion. I försöken användes bland annat en applikation för viktkontroll och en applikation som stöder fysisk aktivitet hos personer som har sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Pilotprojekten avslutades i maj 2023.

”I pilotprojekten har man samlat in praktiska lärdomar och erfarenheter och finslipat operativa modeller och anvisningar för många olika situationer. Man kan minska arbete och kostnader om lärdomarna spridas vidare till välfärdsområdena”, säger experten Johannes Ahlqvist från Sitra.

Försöken visade att det finns en stor efterfrågan på hälsoapplikationer. Patienterna vill ha fler verktyg för att ännu bättre vårda sin hälsa och behandla sina sjukdomar. Vårdpersonalen vill betjäna sina patienter mer effektivt än för närvarande och utgående från information men också underlätta sitt eget arbete. Patienterna och personalen är nöjda användare av hälsoapplikationer, så länge som applikationen är en färdig produkt.

Hälsoapplikationerna underlättar vardagen för patienter och vårdpersonalen

Hälsoapplikationerna gör de lättare för patienterna att ta kontakt med personalen. De stöder egenvård, minskar antalet besök på hälsostationen och skapar en ny känsla av trygghet när hälsan följs upp kontinuerligt. Blodvärden hos patienter som använder blodförtunnande läkemedel kunde följas upp även utomlands i Norra Österbottens välfärdsområdes pilotprojekt.

I flera av pilotprojekten upptäcktes att förutfattade meningar om äldre patienters svaga digitala färdigheter inte stämde. Problem kunde ibland lösas genom att hänvända sig till den närmaste kretsen.

Hälsoapplikationerna som stöder vården ger vårdpersonalen exaktare och mer aktuell information än vanligt. Den ökande informationen måste tas i beaktande redan i ett tidigt skede för att personalens arbetsbörda inte ska öka. Den aktuella informationen kan göra det lättare att rikta resurser till effektivt arbete. Till exempel i Siun sotes pilotprojekt kunde man ersätta den kalenderbaserade uppföljningen av cancerpatienter med uppföljning som bygger på patientens symtom.

Hälsoapplikationerna minskar antalet mottagningsbesök, vårdpersonalens arbetsbörda och kostnaderna för systemet när den nya operativa modellen har etablerats. I början ökar arbetsmängden och kostnaderna ofta när nya operativa modeller anpassas för användning, personalen utbildas och upphandlingar görs. Till exempel minskade arbetstiden för en patient med en tredjedel på hälsostationen i Norra Österbotten eftersom anteckningen och rapporteringen tog mindre tid än tidigare.

Tekniken för och införandet av applikationerna ökade arbetsmängden i början

Försöken lyfte också fram problem. En del av utmaningarna gällde pilotprojektens temporära karaktär och en del användningen av hälsoapplikationerna, eftersom finansieringen beviljades bara för en viss tid och integrationen i patientdatasystem eller omfattande utbildningsplaner gjordes inte eller gjordes i så liten utsträckning som möjligt.

Det faktum att applikationerna var nya orsakade också ytterligare arbete, för det fanns ingen omfattande medvetenhet om deras användningsmöjligheter hos personalen och patienterna. Därför måste man i början satsa betydligt på utbildningen och stödet för användningen.

På kort sikt är oundvikligt att de nya operativa modellerna och lösningarna medför ytterligare arbete. Hälsoapplikationerna är också mycket olika. En del kräver en betydande integration i operativa modeller och system, medan för andra är det inte nödvändigt utan lösningarna fungerar på samma sätt som traditionella läkemedel. Ett exempel på applikationer som fungerar på samma sätt som läkemedel är viktkontrollsapplikationen Onnikka som testades i Mellersta Finlands välfärdsområdes pilotprojekt.

Alla digitala lösningar kräver ändringar i operativa modeller för att få ut all nytta av dem. Även tankemodellerna måste ändras. I många situationer blir patienten en aktiv aktör i sin vård i stället för att vara ett passivt föremål för vården.

Många av de testade hälsoapplikationerna är ännu i utvecklingsskedet, så tekniska utmaningar kunde inte undvikas och applikationerna måste korrigeras och ändras. I färdiga applikationer uppstod nästan inga tekniska problem.

Man planerar att utvidga användningen av applikationerna och utnyttja lärdomarna

Applikationerna har visat sig vara nyttiga och effektiva. Den största delen av genomförarna av pilotprojekten utreder om eller hur de kan utvidga användningen av de testade hälsoapplikationerna till hela organisationen.

Piloten genomfördes i Sitras projekt Hälsodata 2030, där man skapar lösningar och rättvisa spelregler för gränsöverskridande utnyttjande av hälsodata i Europa samt stödjer konkurrenskraften för sektorn i Finland. Sitras mål var att samla erfarenhet om användningen av nya digitala terapier som en del av vårdarbetet. Piloterna testade digitala applikationer för sex olika sjukdomar eller syndrom.