i innehållslistor eller på en innehållssida.
Sammanfattning
TEHDAS-projektet (Towards the European Health Data Space), ett samarbetsprojekt inom Europeiska unionens hälsoprogram, stödde medlemsstaterna och Europeiska kommissionen i utvecklingen av sekundär användning av hälsouppgifter inom EU.
Till följd av projektets framgångsrika genomförande är EU:s medlemsländer nu bättre förberedda för den kommande lagstiftningen. Under projektet förde de centrala intressenterna aktiv dialog om utnyttjandet av hälsodata. Medlemsstaternas ståndpunkter och förväntningar gällande det europeiska hälsodataområdet (EHDS, European Health Data Space) kartlades med besök i tolv medlemsstater. Lagstiftningsförslagets nyttor erkändes i samtliga länder, men fortfarande observerade man vissa praktiska och juridiska utmaningar som måste lösas för att säkerställa ett lyckat genomförande av lagstiftning förknippad med hälsouppgifter.
I resultaten betonades också behovet av en tillförlitlig förvaltningsmodell med vilken man säkerställer att hälsouppgifterna kan delas för forskningsändamål och utnyttjas som grund för beslutsfattandet samtidigt som det allmänna förtroendet bevaras. I projektet analyserades problem med användningen av hälsodata och erbjöds lösningsförslag med vilka människornas förtroende för delande av deras uppgifter för sekundära syften ökar och delandet sker på ett ansvarsfullt och säkert sätt.
De största hindren för utnyttjandet av hälsodata i Europa är förknippade med juridiska synpunkter, vilket visar att tillämpningen av EU:s dataskyddsförordning kräver standardisering och styrning. Även svårigheterna med verkställandet av det kommande europeiska hälsodataområdet är förknippade med enhetlig tolkning av lagstiftningen. I TEHDAS-projektet uppstod det konkret samarbete mellan medlemsländerna och rekommendationer för byggande av en förvaltningsmodell för hälsouppgifter.
Åtgärderna förknippade med uppgifternas kvalitet inbegrep analys av nuvarande kompatibilitetstandarder och -initiativ. Det viktigaste resultatet var uppgifternas kvalitetsram, där man gestaltar centrala delfaktorer som möjliggör semantisk kompatibilitet. Resultaten utnyttjades under projektet av europeiska läkemedelsmyndigheten, med vilken samarbetet var mycket intensivt.
Gränsöverskridande samarbete förutsätter också att infrastrukturerna är tekniskt kompatibla. I projektet skapades arkitektur med decentraliserad infrastruktur för sekundär användning av hälsouppgifter och åskådliggjordes en stig med konkreta faser som användaren av uppgifterna måste följa vid sekundär användning av hälsodata inom det europeiska hälsodataområdet.
Säkerhet är alltid en central faktor i användningen av hälsouppgifter. Analys av säkra behandlingsmiljöer erbjöd en fruktbar grund för diskussioner om hur de kan byggas upp i Europa i framtiden.
Européernas åsikter om utnyttjande av hälsouppgifter kartlades med en öppen enkät. Enligt resultaten är människorna intresserade av att dela sina hälsouppgifter men på ett sätt som noggrant tryggar integritetsskyddet och säkerheten. Utöver enkäten utredde projektet begreppet dataaltruism och utarbetade rekommendationer för genomförande av dataaltruism inom hälsosektorn.
Allt som allt har projektet erbjudit en stadig grund utifrån vilken det är möjligt att säkerställa att lagstiftningen inom branschen är lämplig och ändamålsenlig. Med projektet har man främjat tillgängligheten av hälsouppgifter över gränserna, vilket i sin tur främjar forskning, innovation och beslutsfattande för att förbättra folkhälsan som slutligen leder till bättre hälsa för alla.
