Borde världen vara ett planeringsprojekt?

När framtiden planeras är antagandet att vi kan förutse följderna av vårt agerande och att vi har en relativt heltäckande helhetsbild av situationen – och en uppfattning om vad som är en önskvärd framtid. Ju mer komplicerad sak det är fråga om, desto sämre stämmer dessa antaganden. Vi vet inte nödvändigtvis vilka oförutsedda biverkningar åtgärder har, och vår uppfattning om ett problem kan vara bristfällig.

Vilka slags stora planeringsprojekt är inom synhåll eller aktuella och vad har man inte lagt märke till när det kommer till dem? Ett har att göra med bekämpningen av klimatförändringen och med klimatmanipulation, som får hela världen att se ut som ett planeringsprojekt. Digitaliseringen kan också ses som ett stort framtida planeringsprojekt. Vad säger de svaga signalerna om de här ämnena?

Den gränslösa naturens gränser

Om man vill begränsa uppvärmningen av klimatet till 1,5 grader som IPCC:s rapport uppmanar till, måste man ta till alla befintliga metoder för att minska utsläpp och öka kolsänkorna. I debatten framkastas allt mer radikala åtgärder för att manipulera klimatet. Till exempel har man för att förhindra att glaciärerna smälter utvecklat olika planer och i USA undersöker man möjligheten att tillsätta aerosoler i stratosfären som en metod för att hejda klimatförändringen. Kina håller på att bygga regnmaskiner på det tibetanska höglandet och planterar skog på ett område lika stort som Irland.

Klimatmanipulation har hittills ansetts för riskabelt. Att till exempel tillsätta aerosoler kunde ha allvarliga konsekvenser för jordbruket. Hoten från klimatförändringen kan i något skede ändå bedömas vara större än riskerna med klimatmanipulation.  Till exempel bjuder företagsacceleratorn Y-Combinator in startföretag för att utveckla lösningar för klimatmanipulation. Då är det en väsentlig fråga hur bra vi har lyckats identifiera eventuella överraskningar som kan uppstå när man manipulerar komplexa system.

“

Mer varierande tillgång på resurser

De indirekta följderna av extrema väderförhållanden skvallrar också om hur komplext det är. Kolkraftverk besväras till exempel av torka, eftersom kylvattnet tar slut. Resurserna behöver inte ta slut, men tillgången på dem blir mer varierande. De nya bristerna är ett kapitel för sig. Till exempel hotar den sand som behövs för byggen ta slut på grund av stor efterfrågan, och att samla sand där det fortfarande finns förstör ekosystem och förorenar dricksvattnet. Problemet är tillgången på rätt sorts sand, sådan sand som inte har slipats för rund av vinden. Till den skyskrapa som byggdes mitt i öknen i Dubai, Burj Khalifa, användes sand som importerats från Australien.

Vad ledde egentligen digitaliseringen till?

Om man ser på världen som ett planeringsprojekt, behöver man fundera på vilka antaganden planerna bygger på. Ta digitaliseringen till exempel, som ofrånkomligt ångar på som ett tåg. Det grundar sig bland annat på antaganden om att det alltid kommer att finnas el att tillgå, att datanäten kommer att fungera och vidareutvecklas och att människor vill använda digitala apparater och tjänster. Finns det signaler som utmanar dessa antaganden?

Förutom extrema väderförhållanden kan övergången till förnybar energi förändra tillgången på energi, om systemen för elasticitet i efterfrågan och flersidiga handelsplatser inte utvecklas för att jämna ut produktionen. Datanätens pålitlighet utmanas bland annat av ökade cyberattacker, i synnerhet mot namnservrar. Upphävandet av likvärdighet i internettrafiken, censur och USA:s, Europas och Kinas olika approach till den digitala ekonomin kan splittra internet i olika delar.

De överraskningar människans beteende kan medföra ska heller inte underskattas. Folk har allt lägre förtroende för teknikbolagen , i synnerhet när det gäller dataanvändning och integritet. Tysta retreater och terapi mot beroende av sociala medier kan tolkas som tecken på att vi vill ta kontroll över digitaliseringen och själva bestämma hur vi använder digital teknik i framtiden.

Existentiella risker och källor till hopp

Professor Nick Bostrom vid Oxford universitet publicerade 2002 en klassificering av existentiella risker som hotar människosläktet. De kan dels användas för att utmana planer för framtiden, dels fundera som motivation för planerna: vad vi bör göra för att förebygga dessa risker. De existentiella riskerna väcker frågan: kan vi rädda framtiden? Är det egentligen ens ett alternativ att vi inte försöker lösa problemen?

Som motvikt till de existentiella riskerna har under den senaste tiden även ”existentiella källor till hopp” och verktyg för att föreställa sig önskvärda framtidsscenarier listats. Reasons to be cheerful och Seeds of good anthropocenes samlar in exempel från gräsrotsnivå som när de blir mer allmänna kan lösa utmaningar som har att göra med ekologisk och social hållbarhet. Målet är att visa att det redan finns lösningar och att mycket utveckling mot en mer hållbar värld redan sker på olika håll i världen.

“

Om vi inte gör någonting, får vi åtminstone inte den framtid vi önskar

Borde världen då vara ett planeringsprojekt? Om man antar att man kan beakta all ovisshet och alla risker, kan man bara vara säker på att det inte kommer att lyckas. Å andra sidan, om vi inte gör någonting, får vi åtminstone inte den framtid vi önskar. Utmaningen är att kryssa mellan existentiella risker, diskontinuiteter, överraskningar och oväntade biverkningar och inhämta bra exempel från olika håll i världen.

Verktyg: Framförhållningens djurpark

Dessa djur hjälper till att identifiera saker som lätt hamnar i skymundan när vi funderar på framtiden.

Gör så här:

• Välj ett av djuren nedan och följ anvisningarna. Välj ett djur var om ni gör övningen i grupp. Gör övningen ur ditt djurs perspektiv och diskutera era iakttagelser i slutet.
• Svanar: gör en lista på överraskande händelser som kan förändra framtiden för den sak du tittar närmare på betydligt. Händelserna kan vara väldigt osannolika, och de ska ha stor betydelse om de blir verklighet.
• Elefanter: gör en lista på saker som är väldigt sannolika, men som det knappt talas om. Vad känns svårt eller vad är tabu?
• Maneter: gör en lista på fenomen som om de snabbt blir mer allmänna eller förändras skulle ha betydande inverkan på den sak du tittar närmare på. Hur skulle till exempel en förändring i kundgrupperna eller ökad popularitet hos någon tjänst kunna påverka framtiden?
• Marulkar: fundera på vilka slags bakomliggande intressen som hör ihop med utvecklingen eller framtidsbilderna som lagts fram för den sak du tittar närmare på. Vem har lagt fram framtidspåståendena? Vem gagnas och vem har förbigåtts?

Du kan läsa mer om framförhållningens djurpark på Postnormal Times webbplats.