Ordbok

A

Affärsverksamhetsekosystem

Ett nätverk där olika typer av privata och offentliga aktörer samarbetar och skapar produkter och tjänster som kompletterar varandra eller utvecklar nya typer av kunnande och produktionsresurser. Sådana här finns bland annat kring biogas.

Agroekologisk symbios

Ett samarbetsnätverk bestående av flera jordbruk och andra aktörer vars mål är att vara självförsörjande på energi och näring. I Hyvinge planeras till exempel ett samarbete mellan ett jordbruk, en hönsgård, ett närbageri och en biogasanläggning.

Andra generationens biobränsle

Biobränsle vars huvudråvara är avfall med hög halt lignocellulosa. Bland annat hyggesavfall, rivningsvirke och avfall från livsmedelsindustrin.

Anonymisering

En process där uppgifter ändras så att ingen, inklusive den personuppgiftsansvarige, inte kan identifiera den person till vilken uppgifterna anknyter direkt eller indirekt.

#

Återställning

Människan hjälper ett område med försämrade naturvärden att bli återställt mot sitt naturliga tillstånd genom aktiva restaurerings-, reparations- och vårdåtgärder. Till exempel skulle återställning av en dränerad myr börja med att diken täpps igen så att vattenytan kan stiga till sin ursprungliga nivå och de arter som är kännetecknande för myrtypen kan börja återhämta sig.

Öppen data

Data som vem som helst kan använda och dela.

Överkonsumtionsdagen

Den dag på året när människans ekologiska avtryck beräknas överskrida jordens årliga biokapacitet eller förmåga att producera förnybara naturresurser och hantera de växthusgasutsläpp som användningen av fossila bränslen orsakar.

B

Bevis på arbete

Enkonsensusalgoritm som verifierar transaktionen med hjälp av automatisk beräkning.

Bevis på insats

En konsensusalgoritm som verifierar transaktionen med hjälp av kryptotokens som fästs i en blockkedja.

Bindning av kol

Process där kol fångas upp från atmosfären och lagras lokalt, till exempel genom växternas fotosyntes.

Biobränsle

Bränsle framställt av biomassa eller organiskt material. Till exempel torkat träflis som bränns som sådant eller förädlat biobränsle, såsom bioetanol eller biodiesel.

Bioekonomi

Ekonomi som utnyttjar förnybara naturresurser för att producera mat, energi, produkter och tjänster.

Bioenergi

Energi som produceras från biomassa (det vill säga organiskt material) eller biobränslen såsom biogas, bioetanol eller biodiesel.

Biogas

Gas som innehåller metan (CH4) och som bildas när mikrober bryter ner organiskt material såsom gödsel eller slam från avloppsreningsverk i syrefria förhållanden.

Biogen koldioxid

Koldioxid som frigörs när biologiskt material, dvs. biomassa eller dess derivat förbränns eller förmultnar. Exempel på detta är koldioxid, som frigörs när trä och biogas som uppkommit genom biologiskt sönderfall förbränns.

Biologisk mångfald

Mångfalden i den levande naturen som tryggar förutsättningarna för livet på jorden.

Biotop

Ett område med vissa slags miljöförhållanden och kännetecknande organismer. Till exempel lundskog, högmosse och dystrof sjö är biotoper. Biotoper är den mest omfattande nivån i den biologiska mångfalden. Precis som växter eller djur kan även biotoper vara hotade.

Blokkedja

En distribuerad datahelhet som ständigt ökar, där alla transaktioner finns i kronologisk ordning, är bekräftade av alla parter och sparade så att ingenting kan ändras eller förfalskas.

C

Cirkulär ekonomi

Ekonomisk modell där man inte ständigt producerar mer saker, utan konsumtionen bygger på att använda tjänster: dela, hyra och återvinna istället för att äga. Materialen förstörs inte i slutändan, utan de blir hela tiden till nya produkter.

Cleantech

Teknologi, produkt, tjänst, process eller slutet system som främjar hållbar användning av naturresurser. Maximerar material-, vatten- och energieffektiviteten både ekonomiskt och teknologiskt och minskar samtidigt på utsläppen i vatten, luft och mark.

D

Data lake

En data lake (på engelska) är en lösning för hantering av information om affärsverksamhet som gör det möjligt att samla in och spara olika slags uppgifter för vidareförädling. En data lake skiljer sig från traditionella datalagerlösningar genom lättare modellering och support för non- traditionella datatyper (t.ex. bilder, dokument, sensordata). Mer sällan använda termer är datareservoar, datasjö och data pool.

Data-ekosystem

Av många datanätverk bestående nätverk, var aktörerna sammarbetar för att dela och använda data inom nätverket för att främja innovation och ny affärverksamhet.

Dataaltruism

Ett sätt att agera där individer och organisationer frivilligt delar eller gör data tillgänglig för allmännyttiga syften.

Dataaltruismorganisation

En organisation som lägger fram data i stor utsträckning enligt dataaltruismens principer.

Datadelning

Dataöverföring mellan två eller flera parter.

Datadriven affärsmodell

En affärsmodell som är särskilt planerad för att medföra affärsverksamheten mervärde med hjälp av insamling, förädling och utnyttjande av data.

Dataekonomi

Ett delområde inom ekonomin där insamling och utnyttjande av data är en central del av verksamheten.

Dataetik

En gren av etiken som behandlar de etiska problemen relaterade till data.

Datakollektiv

En sammanslutning där verksamheten syftar till att underlätta datahantering för individer.

Dataområde

En helhet som består av gemensamt överenskomna principer och spelregler, som är avsedd för utbyte och delning av data inom vissa branscher eller mellan branscher.

Dataportabilitet

Möjligheten att använda samma data i olika datorsystem.

Dataskyddsförordningen (GDPR)

Förordningen (EU) 2016/679 eller Europeiska unionens nya dataskyddsförordning (GDPR) reglerar behandling av personuppgifter som utförs av individer, företag eller organisationer inom EU.

Decentraliserad autonom organisation; DAO

En organisationen som verkar självständigt eller autonomt utan ledning som i en normal organisation och utnyttjar blockkedjeteknik.

Decentraliserad finans; DeFi

En finansieringstjänst som utnyttjar blockkedjeteknik och digitala tokens, som fungerar autonomt utan mellanhänder med hjälp av smarta kontrakt.

Decentraliserad och virtuella läkemedelsprövning

Decentraliserade och virtuella läkemedelsprövningar utnyttjar digitala och fysiska lösningar som gör att läkemedelsprövningar kan utföras oavsett plats. Decentraliserade och virtuella läkemedelsprövningar syftar till att sätta patienten i centrum för läkemedelsprövningarna och minska eller till och med helt eliminera patientens behov av att resa till forskningscentret för olika procedurer.

Delningsekonomi

Ett nytt ekonomiskt tankesätt där möjligheten att utnyttja saker och tjänster är viktigare än att köpa dem. Olika digitala plattformar och applikationer, som hjälp från grannar och Nappi Naapuri som förmedlar saker, gör det möjligt att förverkliga i praktiken.

Den registrerade

Den registrerade är en person, vars personuppgifter samlas in, sparas eller behandlas.

Digital och grön dubbel omställning

Övergången till att utnyttja digitaliseringen och data på ett sådant sätt som främjar ett kolneutralt välfärdssamhälle.

Digital plånbok

En applikation som möjliggör handel och kontakt via en digital enhet eller nättjänst.

Digital terapi

Med digitala terapier avses digitala vårdformer som grundar sig på medicinsk evidens. De ges direkt till patienter som stöd för deras vård och rehabilitering. Digitala terapier kan vara självständiga behandlingsformer för till exempel depression, eller användas tillsammans med läkemedelsbehandling, såsom vid cancer.

Digital token

En token som beskriver vad olika aktörer byter i en blockkedja.

Digitala rättigheter

Mänskliga rättigheter som gäller digital teknologi.

E

Effekter

Omfattande ändringar som eftersträvas i samhället på lång sikt. Effekter kan också innebära en positiv utveckling som eftersträvas genom verksamhet det vill säga samhällsnytta.

Ekologisk kompensation

Mekanism där skada som mänsklig verksamhet orsakar på naturen på en plats kompenseras genom att på en annan plats genomföra åtgärder som stärker den biologiska mångfalden. Till exempel kan ett skogsområde som fälls på grund av ett byggprojekt kompenseras genom att återställa ett tillräckligt stort område av motsvarande biotop (eller i vissa fall genom att förhindra en kommande försämring med skyddsåtgärder) på en annan plats, så att den biologiska mångfalden inte försämras som helhet. För mer information, se till exempel Moilanen och Kotiaho: Ekologisen kompensaation määrittämisen tärkeät operatiiviset päätökset. Suomen ympäristö 5/2017.

Ekologiskt fotavtryck

En människas, organisations, produkts eller tjänsts ekologiska fotavtryck är dess totala inverkan på den biologiska mångfalden, dvs. den skada som företeelsen eller verksamheten orsakar på naturen. Det ekologiska fotavtrycket kan också vara positivt, varvid man kan tala om ekologiskt handavtryck (jfr koldioxidavtryck och kolhandavtryck). Tills vidare finns det ingen standard för att mäta det ekologiska fotavtrycket, utan otaliga indikatorer som befinner sig på ett experimentellt stadium och används för olika användningsområden.

Ekologiskt fotavtryck

Storleken på det mark- och vattenområde som behövs för att producera mat, material och energi och hantera avfall för en person eller en grupp människor. Enligt WWF överskrider mänsklighetens ekologiska fotavtryck jordens bärkraft med 25 procent.

Ekosystemens diversitet

Mångfalden i olika livsmiljöer eller naturtyper. I Finland till exempel lundskogar, mossar eller humussjöar.

Ekosystemet för dataekonomi

Ekosystemen för dataekonomi utgör ett nätverk som består av ekosystemmedlemmar som använder data som en källa för affärsverksamhet. Olika intressentgrupper är direkt eller indirekt kopplade till varandra via nätverket och dess värdekedjor. Till ekosystemet för dataekonomin hör även (officiella eller inofficiella) regler som definierar den verksamhet som är tillåten i nätverket.

Ekosystemredovisning

En utvidgning av miljöredovisning, vars syfte är att beskriva ekosystemens omfattning och tillstånd samt de ekosystemtjänster som de ger som statistiska uppgifter samt med fysikaliska och monetära indikatorer. Med hjälp av ekosystemredovisning är det möjligt att följa upp utvecklingen av ekosystemens tillstånd och granska deras kopplingar till exempel till nyckeltal som beskriver ekonomi, sysselsättning och välbefinnande.

Ekosystemtjänster

Se tjänster som naturen ger.

Etiska riktlinjer

Syftet med etiska riktlinjer är att främja etisk och tillförlitlig praxis genom att ge instruktioner om hur etiska principer kan tillämpas på verksamheten i olika sammanhang.

F

Fenomen

Något som man har börjat observera. I bakgrunden verkar flera olika faktorer som är oberoende av varandra. Också olika tillfälliga rörelser, händelser och modeströmmar kallas ofta för fenomen.

Förlust av biologisk mångfald

Den kollaps av den biologiska mångfalden som människan orsakar genom sin verksamhet och som pågår över hela jorden. Natur försvinner hundra eller till och med tusen gånger snabbare än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Nu pågår det sjätte massutdöendet under jordens historia.

Första generationens biobränsle

Biobränsle som vanligen tillverkas av råvaror lämpliga för livsmedelsproduktion, såsom majs eller sockerrör.

Förutsägelse

Att identifiera faktorer som kommer att påverka framtiden, att kartlägga alternativa framtidsscenarion och att fastställa åtgärder för att uppnå den önskade framtiden. Förutsägelser är till stöd när man fattar beslut om framtiden och innebär oundvikligen en viss nivå av osäkerhet. Med förutsägelser strävar man inte efter att kunna förutspå framtiden exakt.

Förvaltningsmodell för etisk dataekonomi

Regler samt tekniska och andra krav som gäller aktörer, styrande instanser och representanter av alla intressentgrupper som ingår i förvaltningsmodellen för ett etiskt ekosystem för dataekonomi. Genom dessa säkerställs en laglig, etisk, transparent, tillförlitlig, säker och rättvis dataanvändning och övervakning av användning i ett definierat ekosystem för dataekonomi.

Framtidsbild

Synen på olika eventuella framtider, som ofta grupperats till olika alternativ som klart avgränsas från varandra utifrån den valda referensramen/bedömningsgrunden. I arbetet kan man bland annat använda sig av scenarion.

Frånkoppling

Saker som hittills har varit kopplade till varandra skiljs från varandra så att båda kan realiseras oberoende av varandra. Till exempel frånkoppling av det upplevda välmåendet och den ekonomiska tillväxten från förbrukningen av naturresurser.

Freemium-modellen

Konsumenterna byter sin data eller integritet mot möjligheten att använda produktens ”avgiftsfria” egenskaper. Dessutom betalar en del av konsumenterna en ekonomisk ersättning för användningen av vissa av produktens egenskaper.

G

Generativ AI; kreativ AI

En AI-modell (artificiell intelligens) som genererar nytt innehåll i form av skriven text, ljud, bilder eller videoklipp. Modellerna tränas med stora mängder exempeldata och de fungerar utifrån materialets egenskaper.

H

Hälsodata

Hälsodata är uppgifter om hälsa: personuppgifter som rör en persons fysiska eller psykiska hälsa, inbegripet tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster, vilka ger information om dennes hälsostatus.

I

Icke-fungibelt objekt; NFT

Bevis på rättighet till en digital kopia, vars nuvarande innehavare och besittningsöverföringshistorik har säkerställts med hjälp av blockkedjeteknik.

Industriell symbios

Verksamhetsmodell som bygger på samarbete där företag effektivt utnyttjar varandras sidoflöden, teknologi, kunnande eller tjänster. Den enas sidoflöde eller avfall blir en lönsam resurs, medför inbesparingar och minskar miljöpåverkan för den andra. Sitra startade verksamhetsmodellen FISS för industriell symbios i Finland som drivs av Motiva.

Innovationsekosystem

Ett nätverk vars medlemmar strävar efter att tillsammans skapa affärsverksamhet och innovationer eller forskning eller annars ger ökat värde genom samverkan.

Integritet som lyxvara-modellen

Konsumenterna betalar allt högre priser för integritetsskydd. Företag erbjuder tjänster och anordningar till högre pris åt sådana konsumenter som vill skydda sin integritet och sina uppgifter bättre än andra.

J

Jordens ekologiska bärkraft

Den övre gränsen för den belastning konsumtion, produktion, avfall och annan mänsklig aktivitet orsakar på naturen. Om denna gräns överskrids leder det till miljöförstöring som snabbt också återspeglas på vårt välbefinnande och våra näringar.

K

Kaskadprincipen

Prioritetsordning för användningen av råvaror för att åstadkomma resurseffektivitet. Av trä görs till exempel först produkter av den högre förädlingsgraden, som återvinns eller återanvänds och först i sista hand utnyttjas till energi.

Klimat

Vädret och dess förändringar i ett bestämt område under en längre period.

Klimatförändring

Uppvärmning av klimatet, som orsakas av att mängden växthusgaser i atmosfären ökar på grund av människans verksamhet.

Klimatpositiv

Den positiva nettoeffekten för samhället som en produkt, ett företag, en kommun och en stat har på klimatförändringen. Kan jämföras med begreppet klimatnegativ.

Klimatrisk

<p>Risker som direkta eller indirekta effekter av klimatförändringen har på företags affärsverksamhet och på samhället i stort. Direkt inverkan är till exempel torka som beror på väderfenomen och indirekta effekter till exempel försämrade spannmålsskördar på grund av torka och de höjda matpriser som följer på det. <a href="https://staging.sitra.fi/sv/projekt/kolrisk-och-klimatrisk" target="_blank">Läs mer</a>.</p>

Kolbalans

Förändringen av mängden kol i en kolreservoar, till exempel skog, per tidsenhet (år). En positiv kolbalans innebär att kolreservoarerna ökar.

Kolbudget

En mängd kol som definierats i förhållande till ett bestämt klimatmål och som kan släppas ut i atmosfären.

Koldioxidavtryck

Klimatutsläpp orsakade av människans aktivitet. Kan fastställas för ett företag, en organisation, en verksamhet eller en produkt. Förutom koldioxidutsläpp beaktar det andra betydande växthusgasutsläpp, som av metan och kväveoxidul.

Kolhandavtryck

Klimatfördelar, det vill säga användarens utsläppsminskningspotential för en produkt, process eller tjänst. Såväl en stat, ett företag, en förening som en enskild individ kan skapa ett sådant. När till exempel ett företag skapar ett kolhandavtryck åt en kund, kan kunden minska sitt eget kolavtryck. Framhäver de positiva utsläppseffekterna i framtiden, medan kolavtrycket fokuserar på de negativa utsläppseffekterna nu.

Kolnegativ

Ett tillstånd där en produkt, ett företag eller en stat binder mer koldioxid från atmosfären än den släpper ut.

Kolneutral

Produkt, företag, kommun eller stat som bara producerar den mängd koldioxidutsläpp som det kan binda. Kolavtrycket för en kolneutral produkt är noll under hela livscykeln.

Kolneutral cirkulär ekonomi

Ett ekonomiskt system som fungerar kolneutralt och har anpassat sig till jordens bärkraft.

Kolreservoar

Kol som inte är fritt i atmosfären sägs vara i en kolreservoar. Kolsänkor ökar kolreservoaren.

Kolrisk

Risker som klimatförändringsbegränsande åtgärder medför för företags, placerares, städers eller staters verksamhet och välstånd. Till exempel risker som uppstår i samband med att priset på växthusgasutsläpp stiger eller användningen av fossila bränslen begränsas.

Kolsänka

Kolreservoar som aktivt binder kol från atmosfären. Skogar utgör en betydande kolsänka.

Konsensusalgoritm

En algoritm, med hjälp av vilken ett datornätverk bildat av användarnas datorer skapar en gemensam uppfattning om vilka data som är felaktiga och vilka som är korrekta.

Kroppsnära apparat

En mobilenhet som användaren kan klä på sig.

Kunskapsbaserat samtycke

Viljeyttrande av en person som deltar i en undersökning och godkänner en åtgärd eller undersökning när personen fått information om deltagande och risker på ett sätt som han eller hon kan ta emot och förstå.

M

Människoorienterad dataekonomi

En modell som identifierar vilken grundläggande betydelse människor och deras behov har för en fungerande dataekonomi. Individerna ses inte enbart som objekt om vilka data samlas in, utan som aktiva deltagare, vars individuella, berättigade behov man respekterar och lyssnar på i dataekonomin.

Megatrend

En allmän utvecklingsriktning som består av flera fenomen, en betydande förändringsbåge, som till exempel den ekologiska hållbarhetskrisen. Megatrender sker ofta på global nivå och man tror ofta att utvecklingen kommer att fortsätta i samma riktning.

Metaversum

En helhet som utnyttjar internet och bildas av bestående virtuella rum, där interaktion är möjlig inom de virtuella rummen och mellan dem.

Miljöredovisning

Miljöstatistik (till exempel statistik som beskriver utsläpp, konsumtion av naturresurser och avfallsgenerering) tas in i samma ram med ekonomins nyckeltal. När miljöstatistik sammanställs och presenteras på ett sätt som är enhetligt med samhällsekonomins bokföring som konton och balansräkningar, används bland annat samma begrepp, bransch- och sektorfördelning och klassificeringar. Tack vare detta kan man mäta växelverkan mellan ekonomin och miljön, till exempel jämföra utvecklingen av bruttonationalprodukten BNP i relation till uttag av naturresurser.

Mitigationshierarki

Se skadelindringshierarki.

Mjuk infrastruktur

Ett delområde inom digital infrastruktur som bildas av bland annat institutioner, tjänster, standardiserade definitioner och avtal.

Modell för prisnedsättningar som gäller integritet

Till skillnad från ”integritet som lyxvara-modellen” uppmuntras konsumenter till att avstå från sin integritet och data med hjälp av prisnedsättningar.

My Data

My Data är 1) ett nytt angreppssätt till administration och hantering av personuppgifter och ett paradigmskifte där målet är att gå från det nuvarande organisationsorienterade systemet till ett människoorienterat system; 2) personuppgifter som en resurs som individen kan kontrollera och hantera. Personuppgifter, som inte hanteras av personen själv, kan inte kallas My Data.

N

Näringsåtervinning

Vi kan förbättra hanteringen av näringsämnen genom ökad näringsåtervinning. Med näringsåtervinning avses behandling och utnyttjande av de sidoströmmar som uppstår i jordbruket och hela livsmedelskedjan, till exempel spillning, slam från reningsverk, biomassa och avfall, så att de nyttiga näringsämnen de innehåller – i synnerhet fosfor och kväve – fås tillbaka till kretsloppet och kan utnyttjas till exempel som gödsel. Främjandet av näringsåtervinning ligger i kärnan för den cirkulära ekonomin.

Näringskretsloppet

Näringskretsloppet ser till att de nödvändiga och nyttiga näringsämnen som behövs i livet cirkulerar i ekosystemet så att det inte går till spillo. Näringsämnen som går till spillo, till exempel fosfor och kväve, göder vattendragen och påskyndar bristen på resurser.

Negativa utsläpp

Åstadkoms genom att binda mer koldioxid från atmosfären än vad om släpps ut i atmosfären. Till exempel genom att öka skogarnas och markens svalg, kombinera bioenergiproduktion med tillvaratagande och lagring av kol samt genom att absorbera koldioxid direkt från atmosfären.

Nettopositiv påverkan

Situation där den mänskliga verksamhetens samlade effekt på den biologiska mångfalden är positiv, dvs. den stärker naturens välbefinnande. Ofta används också den engelskspråkiga termen ”Net Positive Impact” (NPI). En nettopositiv påverkan uppnås när fördelarna för naturen är större än skadorna.

P

Parisavtalet

Ett avtal som är bundet till FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Parisavtalet godkändes i december 2015 i Paris.

Påtvingat samtycke

Påtvingat samtycke beskriver en situation där individen måste använda ett ekosystem, datasystem eller en ICT-produkt/-tjänst och lita på den. Samtycket är påtvingat då användaren – en kund, organisation eller till och med en myndighet inom den offentliga förvaltningen – inte har valfrihet, utan måste använda ett visst datasystem.

R

Rättvis dataekonomi

Det delområden inom ekonomi som fokuserar på att skapa tjänster och produkter som utgår från data etiskt. Rättvis betyder att individernas rättigheter skyddas och att alla intressentgruppers behov beaktas i dataekonomin.

Rebound-fenomenet

En situation där lösningen på ett problem minskar fördelarna, eller förvärrar problemet i sig. Till exempel kan byte till en nyare bil som drar mindre bränsle leda till att man kör mera.

Resiliens

Människors och sammanslutningars förmåga att agera i föränderliga förhållanden, bemöta störningar och kriser samt återhämta sig från dem. Till exempel ett samhälles förmåga att återhämta sig efter ett krig, naturens förmåga att återställa balansen i ekosystemen.

Resurseffektivität

<p>Resurseffektivitet beskriver verksamhet som strävar att minska miljöbelastningen vid produktion och konsumtion av produkter och tjänster från råvaror via slutkonsumtionen tillbaka in i kretsloppen och slutligen ända till bortskaffande.</p>

Resursklokt och kolneutralt samhälle

Ett samhälle som varken producerar koldioxidutsläpp eller avfall. Klarar sig på den del av jordens naturresurser som den har rätt till. Överskrider inte jordens ekologiska bärkraft.

Resursvishet

Förmåga att utnyttja olika resurser (naturresurser, råvaror, energi, produkter och tjänster, utrymmen och tid) med eftertanke. Till skillnad från resurseffektivitet främjar resursvishet välmående och hållbar utveckling.

S

Samtycke

Samtycke är en möjlig rättslig grund för behandling av personuppgifter. Samtycket ska vara ett frivilligt, specifikt, informerat och otvetydigt medgivande. En begäran om samtycke måste presenteras på ett tydligt och koncist sätt, på ett språk som är lätt att förstå, och det måste klart och tydligt kunna särskiljas från andra typer av information såsom villkor. I begäran måste det anges hur dina personuppgifter kommer att användas, och det måste finnas kontaktuppgifter till det företag som behandlar uppgifterna.

Sekundär användning av uppgifter

Med sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården avses att kund- och registeruppgifter som uppkommer inom social- och hälsovården används för något annat användningsändamål än det primära ändamål för vilket uppgifterna ursprungligen har registrerats. De sekundära användningsändamål som anges i lagen är: vetenskaplig forskning, statistikföring, utvecklings- och innovationsverksamhet, myndighetsstyrning och myndighetstillsyn, myndigheternas planerings- och utredningsuppgifter, undervisning och informationsledning.

Situationsbild

En beskrivning av nuläget för det som utvärderas. Situationsbilden innehåller interna faktorer för det som ska utvärderas och en analys av omvärlden.

Sjätte utrotningsvågen

Många arter försvinner till följd av människans aktivitet. Exempelvis jakt på stora djur så att de utrotas, överfiske i haven och klimatförändring får vågen att accelerera. Man kan inte stoppa den, bara försöka sakta ner den.

Skadelindringshierarki

En allmänt accepterad princip vid bevarandearbete för den biologiska mångfalden, enligt vilken de skador som människan orsakar på naturen i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras och i sista hand antingen åtgärdas på plats eller kompenseras med ekologisk kompensation, dvs. åtgärder som stärker den biologiska mångfalden och som genomförs på en annan plats.

Skattereform för hållbar utveckling

Tyngdpunkten i beskattningen flyttas mot beskattning av utsläpp och naturresurser på ett budgetneutralt sätt genom att annan beskattning samtidigt sänks.

Smart kontrakt

Ett program som skapats med blockkedjeteknik och som möjliggör automatiskt utbyte av objekt innehållande värde med hjälp av på förhand specificerade villkor.

Spetsprojekt

En metod- eller åtgärdshelhet som påverkar under en regeringsperiod (1–4 år), med vilken man på ett väsentligt sätt närmar sig de strategiska målen i regeringsprogrammet och/eller målen för regeringsperioden.

Strategiskt mål

Den riktning man vill gå med beaktande av en eller flera megatrender eller ett eller flera fenomen. I kontexten av strategiskt regeringsprogram är tidsspannet 10–20 år.

Svag signal

Ett tecken på något som kommer att stiga upp till ytan eller det första symtomet på en eventuell förändring som kan vara av stor betydelse i framtiden. En svag signal är ett tecken på något nytt eller en ny sida av något gammalt, som överraskar sina tolkare och tvingar fram nya antaganden om nuläget. Den är därför ofta svår att upptäcka eller blir enkelt förbisedd. En svag signal beskriver ett fenomen som i framtiden kan påverka, men som ännu inte är av betydelse. Det behöver tid att mogna.

Syntetisk biogas (SBG, Synthetic BioGas)

Termokemiskt framställd metangas (CH4) av trä eller annan biomassa. Förädlas med samma metoder som används vid förädlingen av naturgas och biogas.

Syntetisk biologi

Biologiska system, celler, celldelar eller organismer som människan planerat och byggt upp och som inte finns i naturen.

Systemisk förändring

Med systemisk förändring avses en samtidigt förändring av verksamhetsmodeller, strukturer och växelverkan mellan dessa för att skapa förutsättningar för framtida välfärd och hållbar utveckling.

T

Tjänster som naturen ger

Materiella och immateriella fördelar som naturen ger människan, såsom kolsänkor, pollinering av näringsväxter, rening av vatten och luft eller begränsning av översvämningar. Även alla förnybara material som naturen producerar och som ger oss näring, kläder, energi eller läkemedel, hör till tjänster som naturen ger. Även känd som ekosystemtjänster.

Total icke-försämring

Ett tillstånd där den övergripande inverkan av mänsklig verksamhet inte längre bidrar till försämringen av den biologiska mångfalden. Ofta används även den engelskspråkiga termen ”No Net Loss” (NNL), dvs. ingen nettoförlust för biologisk mångfald. Nettoförlusten avstannar när åtgärder som stärker den biologiska mångfalden (såsom ekologiska kompensation) balanserar försämringar efter att man enligt skadelindringshierarkin först har genomfört alla nödvändiga åtgärder för att helt undvika eller minimera naturskador.

Tufft problem

Ett komplext problem som är särskilt svårt att lösa eftersom det har många olika faktorer.

U

Utbyte av uppgifter som utgår från samtycke

Uppgifter utbyts endast då när personer, som uppgifterna gäller, har gett sitt samtycke för detta.

Utgångspunkt i gemenskapen

En verksamhet som kommer från lokala utgångspunkter och behov. Med verksamhetsmodeller med gemenskapen i fokus kan medborgarna delta i utvecklingen av lösningarna på dagens sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar.

Utsläppskompensation

Köp av utsläppsreduktionsenheter som motsvarar de utsläpp som uppstått. Med tillgångarna stödjer man till exempel hållbar användning av förnybar energi eller av mark och skogar i utvecklingsländer runt om i världen. Målet är att motverka klimatförändringen.

V

Växthusgas

En gas i atmosfären som släpper igenom solens strålning men absorberar värmestrålning från jordens yta, till exempel koldioxid.

Vidareutnyttjande av data

Användning av data för andra ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket de framställdes.

Vision

En beskrivning av det önskade framtidstillståndet. Visionen beskriver aktörens målbild och förutsätter åtgärder för att man ska uppnå den värld som visionen beskriver.

W

Web 3.0

En utvecklingsfas inom internet, där syftet är att erbjuda tjänster som möjliggör decentraliserat beslutsfattande och handel.

Senaste termerna

Mest populära

A

Affärsverksamhetsekosystem

Agroekologisk symbios

Andra generationens biobränsle

Anonymisering

#

Återställning

Öppen data

Överkonsumtionsdagen

B

Bevis på arbete

Bevis på insats

Bindning av kol

Biobränsle

Bioekonomi

Bioenergi

Biogas

Biogen koldioxid

Biologisk mångfald

Biotop

Blokkedja

C

Cirkulär ekonomi

Cleantech

D

Data lake

Data-ekosystem

Dataaltruism

Dataaltruismorganisation

Datadelning

Datadriven affärsmodell

Dataekonomi

Dataetik

Datakollektiv

Dataområde

Dataportabilitet

Dataskyddsförordningen (GDPR)

Decentraliserad autonom organisation; DAO

Decentraliserad finans; DeFi

Decentraliserad och virtuella läkemedelsprövning

Delningsekonomi

Den registrerade

Digital och grön dubbel omställning

Digital plånbok

Digital terapi

Digital token

Digitala rättigheter

E

Effekter

Ekologisk kompensation

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck

Ekosystemens diversitet

Ekosystemet för dataekonomi

Ekosystemredovisning

Ekosystemtjänster

Etiska riktlinjer

F

Fenomen

Förlust av biologisk mångfald

Första generationens biobränsle

Förutsägelse

Förvaltningsmodell för etisk dataekonomi

Framtidsbild

Frånkoppling

Freemium-modellen

G

Generativ AI; kreativ AI

H

Hälsodata

I

Icke-fungibelt objekt; NFT

Industriell symbios

Innovationsekosystem

Integritet som lyxvara-modellen

J

Jordens ekologiska bärkraft